Imorse pallrade jag och magen oss iväg till barnmorskan för 25-veckorskontroll. Är alltså i v 25 +3 idag då, typ. Allt såg finfint ut! Mina värden kommer jag inte ihåg, och de säger mig inte så mycket heller, men de var tydligen väldigt bra då. SF-måttet var 25, och hjärtljuden 152. Över 150 betyder tjej, så jag tar det som en bekräftelse. 

Hon är stor nu, lillasyster. I helgen rörde sig magen så där ordentligt för första gången. Sådär så att man inte måste titta noga för att se sparkarna, de går liksom inte att missa från utsidan. Pang säger det genom tröjan. Mycket faschinerande och distraherande. 

Fick även moderskapsintyget idag som ska skickas in till Försäkringskassan och då kändes det väldigt verkligt att jag inte ska jobba så himla länge till. Har inte reflekterat så mycket över det än, jag har ju nyss kommit igång att jobba! Men ju större magen blir, och ju mer liv det är där inne, desto mer fattar jag att VI FÖR SJUTTON SKA FÅ EN UNGE TILL! Kan inte förstå att jag om bara tre månader sitter här igen med en liten liten parvel. Längtar faktiskt lite nu.

Det här med jobb i alla fall. Det blev ju lite rörigt för oss när Jackies dagisstart sköts fram till januari. Tomas skulle ju vara hemma hela december med henne, men nu behöver han börja jobba några dagar i veckan från 3 december. Vi kommer nog att lösa det så att han jobbar tre dagar, och då är jag hemma en dag och så får hon vara hos farmor och farfar två. Blir nog bra det. Plus att vi får lite extraslantar när vi jobbar lite mer. Inte helt fel det heller.