Barnen åt frukost, varsin skål med havregrynsgröt. Mätta och nöjda drog de iväg ut i hallen och lekte. Jag gjorde kaffe och en macka och satte mig och bläddrade i tidningen. Himla mysigt att sitta och chilla lite när barnen leker tyst och snällt. Sedan slår det mig att så funkar det ju inte riktigt. Barn leker ju inte tyst och snällt, i så fall har de hittat på något jävulskap. Hittade därefter tjejerna i badrummet.

Men roligt hade de!

Båda brudarna är så duktiga nu! Jackie har blivit så himla duktig att prata, det är så kul att man kan ha riktiga samtal med henne. Det går liksom att resonera och komma överens, väldigt praktiskt. Mycket av det hon säger är ju sånt som hon hör oss säga, och det låter så sjukt roligt och lillgammalt. Idag när vi satt och åt och Pella gnuggade ögonen sa Jackie "Är du trött Pella? Jag förstår. Men vet du vad Pella? Du måste äta först!" Så sött och mamma-hjärtat smälter såklart. Mindre sött är när jag inte får till TVn till henne och hon utbrister "Va faan".. Hehe, oooops. Måste sluta svära tror jag.

Stora framsteg på blöj-avvänjningen också! Alltså, det är säkert ganska långt tills hon är helt torr, men hon har inte längre blöja här hemma. Hon är jätteduktig att säga till när hon behöver gå och kissa, och dessutom kissar hon direkt när hon sätter sig på toaletten. Förrut tog det typ 15-20 minuter och minst 2-3 böcker innan det kom något. Bajsningen sker dock inte på toan, utan i blöjan, men hon är i alla fall duktig och säger till där också. Antar att nästa steg är att vara utan blöja även på dagis, men det får nog vänta någon vecka så vi ser att det verkligen fungerar. 

Pella, snart 1 år, helt sjukt! Hon är inte alls någon lite bebis längre, men det kommer hon nog alltid att vara för oss.. När Jackie var runt ett år tyckte vi att hon var rätt stor. Blev ju gravid där omkring dessutom, svindlande tanke. Svårt att föreställa sig det nu. 

Hur som helst så är det bra fart på Pella också. Rent fysiskt alltså. Ingen gångare än, men går och går och går runt möblerna, med gåvagnen och med lite balanshjälp från oss. Ganska frustrerad tycker jag att hon är, men hon har väl insett att det är en stor tröskel hon ska över nu innan hon kan ta sig dit hon vill. Dessutom kommer det tänder allt eftersom. Inte undra på att hon är lite gnällig mellan varven. Fyra stycken har hon nu, plus två som precis spruckit upp efter några riktigt jobbiga veckor. Verkar vara jobbigt att få tänderna så här sent.. Jackie fick sina mycket tidigare och jag upplevde inte att hon hade lika jobbigt med det. 

Hon snackar på en del också, lill-Pellan. Titta är väl egentligen det enda riktiga ordet hon säger, men även Ma-ma när andan faller på. Fast inte till mig så, hon babblar mest. Ba-ba-pa-pa, ma-ma-ma liksom. Men titta är på riktigt, och kan även kombineras med en pekning. Gull-unge!

Överlag har vi mysigt nu, jag och tjejerna. Dagarna går i ett när vi är hemma vi tre. Särskilt eftersom att Jackie inte sover längre på dagarna. Man får liksom inget break, hinner knappt äta något, haha! Mycket tid går ju åt till att fixa med alla måltider. Ibland känns det som att man knappt gör annat än att fixa i köket. Men det är skönt att de har samma tider och kan äta samma mat, annars vore det super-rörigt.

Hur som helst. Borde skriva lite mer här känner jag. Men det får bli en annan dag.

Vad fort det går alltså! Filmen är typ två veckor gammal, och vilken skillnad det blivit. Nu är hon helt sjövild, far som en vilde på golvet och reser sig mot allt och alla. Går med gåvagnen och klättrar upp för de första trappstegen innan man hinner fånga henne. Igår började hon släppa taget när hon stod upp, och idag efter mycket övning stod hon flera sekunder innan hon satte sig på blöjrumpan. Hon är både nöjd över framgången och missnöjd med att det inte går ännu fortare. Hon vill inte leka själv. Följer efter mig och drar i byxbenen tills jag lyfter upp henne, och då vill hon genast ner igen. Det enda hon vill är att jag ska sitta på golvet med henne så att hon får krypa, kräla och klättra fram och tillbaka över mig, och öva sig på att stå med mig som stöd. Jag får inte så mycket gjort, men det är rätt mysigt att hänga med dem där nere. 

Idag har Jackie varit på dagis. Det är så skönt nu, det funkar toppen där! På morgonen vill hon i och för sig aldrig gå till dagis, men när vi väl kommer dit kommer hon oftast igång direkt och hinner knappt säga hejdå. Idag hade de gjort iordning mat på ståltråd som det skulle hänga ut i ett träd på gården. För att se om det kom några smådjur och åt. Bitar av frukt och bröd, och så hade barnen fått komma med egna förslag och Jackie hade tyckt att fåglarna skulle få makaroner. Så kul nu när hon funderar mycket själv och kommer med egna tankar. 

Jag och Pella har haft en riktigt mysig hemmadag, tog en lång promenad på förmiddagen, sedan lunch framför några avsnitt av Girls. Måste passa på nu medans jag fortfarande är hemma. I maj blir det andra bullar av. 

Resten av veckan är fullproppad faktiskt. Imorgon kommer Linnea förbi och dricker kaffe. På torsdag ska vi hänga med Åsa, Coco, Sara och Lova, och på kvällen ska jag iväg och träffa Madde och Sara för en fika. På fredag tänkte vi träffa Johanna och Meja. Lördag till söndag åker tjejerna till Jan och Monica, och jag och Tomas ska träffa Madde och Olle på kvällen. Och på söndag när jag hämtat tjejerna tänkte vi droppa in och leka med Linnea, Adrian och Molly. Puh! Kommer behöva någon dag att vila upp mig sedan, haha! 

Nu är det god natt. Imorgon är det fasta som gäller. Pepp pepp!
 

..vad vore väl det nya året om man inte inledde med ett försök att gå ner i vikt? Alltså, nu känner jag inte att det är katastrof-läge, absolut inte så. Men Åsa skulle köra igång och lika bra att hänga på då medans man har sällskap tänker jag. 

Så nu kör vi 5:2. 

Äter som vanligt fem dagar och så fastar jag två, alltså. Lite tidigt att utvärdera ännu, har bara kört i 1,5 vecka och fastat i tre dagar, men än så länge är jag positivt överaskad. Mest för att jag inte trodde det var möjligt att äta så lite på en hel dag. Det går riktigt bra! Visst blir man hungrig, men det blir man ju oavsett om man äter eller inte. Det konstiga med att fasta är jag blir hungrig inför alla måltider, sedan går den hungern över, oavsett om jag hoppar över själva måltiden. Konstigt! Alltså är jag inte just hungrigare på fastedagarna än de vanliga dagarna. Mycket märkligt. Jag tycker själv att det känns helt sjukt att äta så lite. Idag var till exempel första fastan den här veckan. Första måltiden kl 13 - bananpannkaka av en banan och ett ägg. Sedan middag vid 17 - lite kyckling och ganska mycket grönsaker. Sedan snacksade jag lös på ett äpple nu på kvällen. Vilken fest! 

Ska bli intressant att se om det får någon effekt, något kilo vore ju trevligt att bli av med. Startvikten i alla fall 67 kilo. 

Jag måste bara säga det också. 2013, vilket år alltså! Höga toppar och djupa (nåja) dalar. Tvåbarnschock, vardagsstress, sömnbrist, tidsbrist, ett evigt krig mot dammiga golv, överfull tvättkorg, mat att laga, skitiga toaletter, you name it, och ändå SÅ MYCKET LYCKA. Bebisgos och syskonkärlek. Lek och bus. Massa tid tillsammans med vår lilla familj som blev komplett när Pella gjorde entré för snart ett år sedan. Hjärtat svämmar över av kärlek, så att man kan gråta alltså! Nästa sekund vill man säga upp sig, checka ut, hoppa på ett plan till Sibirien. Men så blir man kär igen. 

Vi brukar säga det jag och Tomas, när det är som stökigast, att det här året måste nog ändå vara vårt jobbigaste. Att ha två så pass små barn är fantastiskt, men det har varit mycket, mycket jobb. Nu är Pella snart 1 år, och den akuta bebistiden är förbi. Det känns på ett sätt sorgligt, men också skönt att avsluta det kapitlet. Vi ser fram emot nästa steg, även om det också innebär jobb och förskola istället för föräldraledighet.

I maj börjar jag jobba igen, Tomas kommer att vara hemma till september ungefär. Sedan ska också Pella börja på förskolan. Jag brukar inte ge några nyårslöften, men den här gången lovade jag mig själv att njuta så mycket det bara går av de här sista månaderna. Kräma ur dem så mycket det bara går. Och det tänker jag verkligen göra.

Februari 2013. Jackie 1 år och 8 månader. Pella 1 vecka.

December 2013. Jackie 2,5 år. Pella 10 månader.

Ett rejält uppehåll blev det här. Ibland blir det bara så. Det har varit fullt upp här med ungarna en period, ganska stökigt faktiskt. Var tvungen att kolla vad jag skrev sist, och det var ju just att Jackie börjat stöka vid läggning. Hon har alltså hållt på med det hela december. Kvällarna är liksom heliga för oss, så det har varit sjukt irriterande. Pella körde också en stök-sväng runt jul så det har varit tidvis griniga föräldrar här hemma, haha! 

Vi har såklart firat jul. I Skedvik med mamma, pappa, syrran, farmor, farfar, Jan och Monica. Kul att se Jackies reaktion jämfört med förra året. Hon hade såklart en toppendag, men man märker att hon inte är så gammal ändå. Inte så intresserad av julklappar och sånt, känner att det är lite onödigt att köpa så mycket till barnen. I julstrumpan fick hon Emil och Ida-figurer, och de lekte hon med hela dagen sedan. Hade typ räckt så. Blev lite knepigt sedan när hon öppnade paket och sedan var helt uppslukad och satt och lekte med grejerna, och så fick vi avbryta för att hon skulle öppna fler paket. Eller knepigt, men man känner att det är onödigt kanske? Barnen är ju så nöjda ändå. Jaja, massvis med fina klappar fick de bägge två, och det klagar vi verkligen inte över    Själv var jag nöjdast av alla över min KitchenAid från mamma och pappa! Nu ska här bakas! 

Nyår spenderade vi i Björnrike med Åsa, Mats, Lilly och Coco. Åkte upp på nyårsaftons förmiddag, lekte, gjorde oss kalasfina, la barnen och gjorde smarrig trerättersmiddag. Sedan blev det sällskapsspel och nattning innan 12-slaget. Det var så skönt! Barnen var så duktiga, gick snällt och la sig och sov sig sedan igenom världshistoriens värsta oväsen när det avfyrades fyrverkerier NÅGOT JÄVULSKT utanför stugan och överallt. På nyårsdagen hyrde Tomas och Mats skidor till tjejerna och var ute i barnbacken en stund, jag och Åsa tog småbrudarna med oss ner på byn och fikade. Sedan tog vi med stortjejerna till Björnrike-hotellets lekrum och röjde en stund, så det var riktigt trötta barn som slocknade snällt innan 19 även den kvällen. Guld! Vi körde myskläder, gomiddag och spel. Kunde inte varit bättre. Dagen därpå for vi hem, nöjda och glada. Och ungarna alltså, vi var så himla stolta över dem! Åker bil utan att klaga, vi kom till Ånge innan Jackie ens sa något. Hon sov en stund, och sedan lyssnade hon på Pippi sista biten. Pella var sådär halvnöjd i sin nya bilstol, men inte så konstigt eftersom vi inte plockat bort spädbarnsinsatsen.. (Inte mitt fel, inte bara iaf, hon på Babyproffsen sa att man inte kunde ta bort den). Stolen var inte så bekväm alltså, men fram kom vi ju i alla fall. 

Nu är vi alltså hemma igen, vi har plusgrader, ingen snö och det har regnat både igår och idag. Alltså har vi varit på drakborgen. Toppen tycker tjejerna! Vi har städat ut julen, skönt faktiskt. Hittade tulpaner på Coop, så nu känner jag bara en sak: Ge mig vår!

Måste skriva några rader om tjejerna också, men det får bli i ett eget inlägg. Blir alldeles för långt det här ändå.