Alla inlägg den 3 oktober 2011

Av Helena - 3 oktober 2011 20:43

Det slog mig förrut idag att i söndags 2 oktober var det ett år sedan min mens var sen, jag köpte och kissade på en sticka, och vi fick ett PLUS! Jag tänkte berätta hur den dagen tedde sig. 


På fredagkvällen den 1 oktober var vi bara hemma, jag och Tomas. Vi hade öppnat en flaska vin och gjort lite god mat. Jag var lite lurig, misstänkte att min mens var lite sen. Men jag var inte säker, jag hade noll koll på när den brukade komma och hur långt det skulle vara mellan. Det jag visste var att jag hade senaste mensen när vi kom hem från Montenegro kring den sista augusti. Ett tag sedan alltså. Vädrade mina misstankar litegrann, men Tomas trodde absolut att jag bara inbillade mig. Jag tänkte att jag nog skulle ta och köpa ett test i alla fall, så att man kunde slappna av sedan. Ni kanske undrar vad som hände med vinaren? Jodå, den gick ner (och satt säkert fint också), men det var den sista på länge skulle det visa sig. 


På lördagen passade jag på att köpa ett test när jag och syrran (tror jag det var) var på Birsta. Tomas jobbade. Åkte hem och pratade i telefon med Johanna. Johanna förresten, som jag fick ringa till när jag upptäkt att mensen nog var sen. Hon fick räkna efter och kom fram till att jag var hela tio dagar sen. Jag tror att jag hade pratat med henne redan på fredageftermiddag, men konstigt nog kommer jag inte ihåg exakt hur det var. Hon blev eld och lågor i alla fall, sugen på gravidsällskap som hon var  


Hur som helst. Jag velade om jag skulle göra testet på en gång, eller vänta tills Tomas kom hem. Men eftersom vi skulle åka direkt till Matfors efter han slutat så skulle det ta så lång tid, så jag kunde helt enkelt inte hålla mig. Johanna gjorde inte saken lättare, hon var mer nyfiken än jag tror jag. Vi la på och medans Johanna höll tummarna hårthårthårt, så gjorde jag testet. Jag tordes nästan inte titta på stickan, men det kunde ju ta upp till fem minuter innan resultatet visade sig så jag väntade mig inte att det skulle hända något på direkten. Men tji fick jag, ett klart och tydligt plus visade på en gång att ett litet frö hade slagit rot i magen. Vilken känsla! Jag blev så paff att jag höll på att trilla av toalettstolen. Chockad ringde jag upp Johanna och meddelade att hon inte skulle bli ensam tjockis på New Yorks gator. Hon blev såklart lyrisk. 


Nu var det ju inte helt planerat att vi skulle bli med barn. Snarare totalt oplanerat. Men ändå, trots att jag var chockad så började på en gång den där pirrande känslan spira i magen. Lycka! Jag hade en bebis i magen. En BEBIS!


När jag hämtade upp Tomas efter jobbet tänkte jag inte att jag skulle säga något förrän vi kom hem på kvällen, men naturligtvis frågade han ju om jag hade köpt något test. Då blev jag tvungen att säga som det var, kunde ju inte gärna ljuga haha! Och om jag blivit chockad så blev han det nog gånger tio. Vi gick omkring lätt omtöcknade någon vecka efter beskedet, men för varje dag så kändes det lite mer verkligt. När vi väl vant oss vid tanken och verkligen börjat att glädja oss åt Kotte (som det lilla livet fick som arbetsnamn), så knackade mina följeslagare under de kommande veckorna på dörren; Illamående, Oro och Trötthet. Jippi! 


Av Helena - 3 oktober 2011 16:44

Idag har vi bara varit hemma, vi hade mysbesök på eftermiddagen av Elin som jag lärt känna genom jobbet. Passade på att baka lite muffins att bjuda på, små chokladmuffins med rosa glasyr. De blir fina till dopet också.


Jackie har varit en exemplarisk bebis hela dagen, ätit och sovit bra och däremellan varit en riktigt glading. Jag vågar nästan påstå att det har infunnit sig lite rutiner på våran lilla donna. De flesta dagar äter hon numera på bestämda tider (9, 12, 15, 17 och 19), och sover två pass, förmiddag och eftermiddag. De dagar då vi är ute på vift och hon inte kan sova så länge åt gången blir det naturligtvis fler men kortare sovpass. Det är himla skönt måste jag säga att veta, i alla fall på ett ungefär, hur vi ska ha det. Att hon dessutom är väldigt lättsam att lägga på dagarna är mer än tacksamt. Idag har jag bara behövt lägga ner henne i spjälsängen, ge henne nappen och gosen, och gått därifrån. Då har hon legat vaken en liten stund men sedan somnat helt själv. Jag har inte ens behövt vara där och stoppat i nappen! Sjukt skönt. På kvällarna är hon som bekant likadan, somnar nästan på en gång. Nätterna däremot, de få gånger hon vaknar, kan hon vara lite halv knölig att få att somna om. Men man ska inte klaga, hon är allt bra duktigt våran tjej. 


Kameran hängde med till Matfors igår, och lite bilder blev det också.


 

Farmor plockade fram en nyckelpiga som pappa haft som liten.


                


Den var fräsig tyckte Jackie.


När vi kom hem busade pappa och Jackie i sängen innan läggdags.


 

Hon viftar med armarna så att de inte fastnar på bild ens. 


 

Vårat hjärta. Mamma smälter. 


Just det, tog och ringde en mäklare på förmiddagen som kommer och kikar på lägenheten. IFALL det skulle bli husköp. 

Ovido - Quiz & Flashcards