Det har blivit mycket preggo-prat och lite Jackie-prat härinne nu ett tag. Det måste vi ändra på. Inte riktigt uppdatering heller på bra länge. Alltså.

Jackie 14 månader

- Är inte längre på något sätt en bebis, utan en riktigt stor liten tjej. Hon har verkligen vuxit om sig kroppsligt och utseendemässigt tycker jag. Ser mer ut som ett barn än en bebis.

- Går och går och går, och däremellan springer hon så gått hon kan. Klättrar gör hon inte, varken på soffan, trappan eller något annat. Tror inte hon kommit på att man kan. Rätt skönt för en annan i och för sig. 

- Dansar! Älskar att titta på barn-TV, typ Disney JR, där alla program är fullsmetade med sång och dans. Har försökt filma henne, men det är svårt att tajma in. Hon stampar fötterna, snurrar runt runt och vevar med armarna. Eller så kör hon sin sjukt roliga dans-stil som inte riktigt går att beskriva. Den MÅSTE jag försöka få med på film. 

- Äter det mesta, och riktigt bra dessutom. Matschemat ser ungefär ut som det gjort rätt länge; välling/gröt när hon vaknar ca 7, frukost med oss vid 9, lunch 12, mellis ca 14, middag 17 och välling innan läggdags vid 19. Nytt är att hon käkar mycket mer varierat, och att hon delvis äter vår mat. Fast just att äta vår mat är väl ingen jättehit än så länge. Men det mesta jag lagar till henne smaskar hon i sig utan problem. Har börjat gilla frukt och bär på ett helt annat sätt. Senaste tiden har hon goffat i sig bla jordgubbar, blåbär och persikor så det stått ut genom öronen. 

- Sover oftast två gånger om dagen fortfarande. Trodde ett tag att hon höll på att gå över till en gång, men nu verkar hon behöva mer sömn igen. På nätterna gäller nästan alltid 19-7.

- Pratar på sitt egna språk som ingen förstår. Vi har inte hört henne säga något ord-liknande ännu. Förrutom "mamma" då, det säger hon desto mer. Ett samtal med Jackie kan låta ungeför såhär:

- Jackie?

-Mamma?

- Kan du säga pappa?

- Mamma!

- Nej, pappa.

- Mamma!!

- Vart är pappa?

(Tittar sig omkring) - Mamma?

Nåja, hon lär sig väl någon gång.

- Leker gärna med sina leksaker. Vet vilka vissa grejer är, typ dockan, dockans napp och Barba. Lägger grejer i lära-gå-vagnen och kör runt med. Jag köpte en docksulky till henne idag, och den blev poppis direkt. Gillar också sin sångpåse, en bok som sjunger olika sånger, traktor med vagn och massa djur som, just det, låter! Allt som låter är kul. 

- Utomhus gillar hon att bada i sin pool, gunga och käka sand i sandlådan. 

- Har precis fått några nya gaddar, och med dem blir det totalt 16 tänder, åtta uppe och åtta nere.

- Har storlek 80 i kläder, men kan fortfarande ha 74 och lite i 86. 

- Älskar som sagt att titta på TV, och har börjat mysa ner sig med Barban och chilla framför något bra program (dvs Djungelhjul, Händige Manny, Jake och piraterna etc). Behändigt när man går upp på morgonen och själv är tröttare än tröttast. Då kan man passa på att ligga på sofflocket och vila en stund.

Och så en liten film-snutt från idag. Inget speciellt egentligen, men det är så himla kul att ha kvar även sånt här.

En rejäl uppdatering blev det där, men å andra sidan var det ett tag sedan sist. Nu går jag och knyter mig.

BVC-besöket gick bra. Inga spår av inflammation i småöronen, vägning och mätning samt en spruta i vardera lår. Done!

Måste ju uppdatera från förra gången också, det glömdes ju alldeles bort.

2012 03 29    9,5 mån   8 100 g   69,5 cm

2012 07 02     13 mån   8 910 g   75 cm

Följde kurvan fint på vikten, och på längden hade hon tagit ett rejält skutt.

Nu ska jag väcka lill-bönan och ge henne lite käk, pappan är på väg hem och vi ska åka på Birsta en snabbis. Sedan tänkte jag övertala Tomas att vi ska äta pizza till middag. Torde inte bli så svårt.

Idag har Jackie gått mer än hon krypit. Ville bara säga det. Hurra! Fortfarande ingen film dock, måste fixa pronto. Det är ju så jäkla sött när hon staplar omkring. Hon har även någon form av belåten min som är superskön. 

..vart jag tagit vägen så har jag varit upptagen med annat/bortrest/sjuk själv/haft ett sjukt barn. Ja faktiskt, vi har haft en körig senaste vecka. Tur mobilen hänger med i alla fall så något blir dokumenterat. 

Senaste veckan i bilder, varsågoda!

Jackie har invigt sin gunga. Kul tycker hon!

Det blev varmt och skönt, då passade vi på att leka med kompisar. Och gå på kalas hos Lilly.

Med Meja...

...och Folke.

Där rök pointsen den dagen..

Vi packade bilen och åkte till Sthlm på bröllopsfest. Jag och Carro fick sitta bak.

Alla var snygga och glada. Solen sken, ibland i ögonen.

Vi hade Jula-påsen med oss på finkalas. Givetvis.

Vissa var taggade inför kvällen.

Vi fick sinnesjukt god mat. Dreggelvarning. Sparris, lamm och creme brulée.

Ungefär så. Förutsom ovanstående har vi varit sjuka. Jag har varit superförkyld och Jackie hade, visade det sig, öroninflammation och har fått sin första penicillinkur. När vi var i sthlm var hon hos farmor och farfar. Där finputsade hon gång-tekniken och är nu riktigt riktigt duktig. Idag tror jag faktiskt hon gått mer än hon krypit, dock håller hon ju gärna i sig där hon kan än så länge. Men knatar på som tusan, släpper taget och går ända upp till runt 10 steg. Måste filma imorgon. Så sjukt sött! Farmor har även lärt henne att pussas; blöta pussar med öppen mun, precis det vi vill ha. Och idag har hon varit hos tandläkaren. Det gick finfint, men det var inte så konstigt med tanke på att det bara var information och att de inte slängde minsta blick i munnen på henne. Men det fanns massa leksaker i väntrummet, så tandläkaren var ändå en kul grej tyckte J.

Jackie jobbar hårt på att lära sig gå. Igår gick hon åtta steg mellan mig och farmor. Duktig tjej! Kanske vi har en liten gångare innan ettårsdagen? Och mycket hår har hon fått, och så har hon lärt sig göra indianljud med baksidan handen. Gulle!

Så var det dags för den sista månadsstatusen. Nästa gång är hon 1 år. Då ska vi fira med dunder och brak; att Jackie fyller år och att vi fixat ett år som föräldrar. Helt otroligt. Nåväl. 

- Kan massa saker! Plockar med sina grejer på ett annat sätt nu, tittar och begrundar över dem och funderar vad man egentligen ska ha dem till. Stoppar saker i varandra och håller på. För små samtal med nallarna när hon är själv (typ i sängen) eller när hon glömmer bort oss för en stund. Urgulligt! Bläddrar även i sina böcker nu istället för att äta på dem.

- Ljudar och försöker härmas ibland. Kommer mot mig och säger mam-mam, till Tomas blir det mer ba-pa-ga-ga-ga. När vi läser hennes bok med djur härmar hon våra muu (mmmmmm) och kvack-kvack (ka-ka). 

- Tar ofta 2-4 steg. Har blivit tuff som få, och knatar runt runt mellan möbler, väggar och fans (oftast vi). Istället för att som förrut gå ner och krypa mellan tex två stolar, chansar hon nu och tar några steg på egen hand när hon vill någonstans. Oftast går det bra, men det rör sig ju bara om ett fåtal steg än så länge. 

- Sover som en prinsessa. Nu när Tomas varit hemma har hon sovit 19-7 utan att vakna. Somnar fint själv på både dagarna och kvällarna. Ibland drömmer hon mardrömmar (tror vi), vaknar och är ledsen. Behöver då få välling för att somna om, vilket kanske är lite dumt, men inte är ett problem för oss eftersom det händer så sällan. 

- Maten är det lite krångligare med. Hon är inte direkt världens matgladaste, det är nog bara att acceptera. Men det går i alla fall, och det mesta vi lagar går ner. Äter själv gör hon då och då. På senare tid vill hon inte äta gröt längre till frukost, efter att hon druckit välling någon timme innan, så nu har jag bytt plats och ger istället gröt direkt på morgonen. Då äter hon en större portion och så kan hon få välling eller något mellis innan hon ska sova på förmiddagen. 

- Sover två gånger om dagen. Inne. I vagnen om vi är ute och går, men inte annars. 

- Är en ganska liten tjej. Vi vägde och mätte där innan 10 mån, men jag kommer ju inte ihåg vikten då. Hon har storlek 74 i alla fall. 

- Har åtta gaddar.

Världens sötaste, vår solstråle.

Nu är det inte långt bort förrän vi får höra ljudet av små barnfötter här hemma. Bokstavligt talat alltså. Jackie jobbar för fullt med att lära sig att gå. För några veckor sedan tog hon första steget; att bara hålla i oss i en hand istället för två när hon gick. Från början gick det sådär och hon gick runt oss i cirklar eftersom hon inte fixade att gå rakt. Nu vill hon bara gå och gå. Den som tar hennes hand och låter henne leda runt sig ångrar sig snabbt. Gå längs möbler gör hon såklart, från början behövde hon något att hålla fast sig i, men nu när det bara är för balansens skulle så duger väggar och vad som helst. Lite tråkigt för henne att vi har så öppen planlösning haha! Hon har även börjat stå själv utan att hålla i sig, och det blir längre och längre stunder för varje dag. Nu törs man låta henne stå utan att passa henne. Och så gången då. Vi började för typ en vecka sedan och försökte få henne att ta några steg mellan oss. Det gick sådär. Hon sträckte ut armarna och föll i våra famnar. Sedan klickade det och hon började ta några trevande steg innan hon tippade. Och idag har hon övat och övat, och kommit upp i runt 4 steg. Dessutom verkar hon, på gott och ont, ha fattat grejen, så nu släpper hon taget om sina hamnar och stapplar iväg rätt ut i luften. Söt är hon och vi är stolta över vår stora tjej. 

Idag har vi varit själva första dagen på två veckor. Dags att aktivera sig alltså! Vi tog en promenad ner på stan till Sandra med vår beige åkpåse som deras lillbebis ska få ta över (Jackie har fått en ny cerise = vårt bidrag till genusdebatten). Hem och käka lunch, och sedan tog vi bussen upp till Johanna och Meja och drack kaffe. På bussen, igen, ner på stan, igen, möta upp pappan och handla en kostym till Malin och Henriks bröllopsfest. Möta upp syrran, köpa sushi, hem, natta redan sovande barn, äta, kolla TV, blogga. Och så sova. God natt. 

Kom på att jag måste skriva ner några rader angående Jackie och hennes sömn, eller sömn-issues kanske man skulle säga. Sjukt ointressant för alla andra, men sånt som jag vill ha kvar och komma ihåg. 

Jo, hon har ju sovit så sjukt bra får man väl ändå säga, ända från början. Alltså har vi inte behövt göra någon grej av nattningen, utan bara lagt henne och så har hon oftast somnat direkt. Vi har väntat med att lägga henne tills hon verkligen varit trött, gnuggat ögonen och så. Det har varit allt mellan 18.30 och ibland ända framåt 21.00, men oftast runt 7-snåret. Har hon varit pigg och flaxat runt har vi helt enkelt lyft upp henne och låtit henne vara med en stund till. 

Problemen började komma krypande här för några veckor sedan när hon fick hel-kläm på hur snabbt och lätt hon kunde ställa sig upp i sängen. Vi la ner henne och pang så stod hon upp, och när hon sedan insåg att hon inte skulle få komma upp så skrek hon för full hals. Alltså tog vi upp henne, och sedan var cirkusen igång. Tillslut kände jag att det var hon som hade all makt och vi ingen alls, hon behövde bara skrika ett tag så fick hon som hon ville sedan. Det spelade heller ingen roll att hon var supertrött, upp orkade hon ändå, men bara ännu grinigare och tjurigare blev hon. 

Vi fick nog efter en natt då hon varit vaken och hållit låda, och vägrat somna om. Googlade runt lite och läste på om den omtalade Anna Wahlgren-metoden vilken syftar på att barnet måste lära sig att vara trygg i sin egen säng och att somna själv typ. Man hjälper barnet att slappna av i sängen, men sedan är tanken att de ska somna själva, och man lyfter ALDRIG upp dem ur sängen. Hela grejen med buffning och ramsor och allt lät lite väl arbetsamt, så vi provade helt krasst med den gamla hederliga 5-minutersmetoden. La ner henne, höll ner henne och sa sov gott, gick ut ur rummet, och lät henne sedan stå/sitta/ligga och gorma i ca 5 minuter innan vi gick inte och gjorde likadant igen. Och igen. Och igen. Tillslut somnade hon. Och på bara några dagar har hon slutat skrika nästan helt, eventuellt tjuter hon lite i protest innan hon knölar ihop sig och somnar själv. Varken igår eller idag har jag behövs gå in till henne mer än en gång efter läggning, och det har funkat lika bra på dagarna som kvällarna. En liten stund efter att hon tystnat brukar jag gå in och rätta till henne, eftersom hon oftast somnar som ett litet knyte lite hur som helst i sängen. Då märker hon ingenting. 

Många kritiserar 5-minutersmetoden och menar på att det är grymt att låta barnen skrika sig till sömns, och visst, det låter ju inte så trevligt. I Jackies fall tror jag inte det var så jäkla farligt, eftersom hon så snabbt fattade grejen kändes det mer som lite trots och att hon hellre ville komma upp än att ligga i sängen. Plus att hon lärt sig att hon kunde bestämma över oss där. Och inte tror jag hon mår så dåligt att att skrika lite. Underbart skönt är det när man känner att man återtagit kontrollen över situationen, det värsta som finns är ett små-troll som styr och ställer!