Finns det något värre än oktober och november?! Känns som att det är mörkt prick hela tiden, det är kallt och jävligt och man bara jobbar och det är alldeles för långt till jul och ledighet. Fy sjutton. Här hemma har vi gått in i något läge där vi liksom bara går på rutin, dag ut och dag in. Eller, Tomas skulle kanske inte hålla med, men då är han å andra sidan hemma på dagarna och har lite andra förutsättningar. Förra hösten var inte på långa vägar så tung som den här! Då var vi på Mamma Boot Camp, mammadejter och hade allmänt mysigt hela dagarna. Känns som ett annat liv. Tur man snart får gå hem igen.

Lite grann händer det väl här i alla fall. I helgen som gick bestämde vi oss hastigt och lustigt för att tapetsera vardagsrummet. Jackie fick åka till Skedvik på lördagförmiddag och vi ägnade resten av dagen åt att slipa och förbereda. På kvällen gick vi på bio, och sedan på söndag körde vi igång med tapetsering. Första gången vi grejar själva. Och jag måste säga att det blev så himla bra. Mycket nöjd och stolt över resultatet. Nu måste vi bara fixa hit lite lampor, det blev rätt mycket mörkare när de vita väggarna blev grå.

Jackie växer och har blivit en riktigt stor tjej. Hon har börjat prata litegrann sådär, inte så att man begriper så mycket kanske, men enstaka ord kommer hon med emellanåt. Till exempel:

Eeejj - Hej

Åddå - Ojdå (tror vi)

Mamma

Bappa

Ditty/Titty - Kitty (som i Hello Kitty)

Dessutom har hon börjat förstå så himla mycket. Hon hämtar grejer man ber om, ställer tillbaka grejer, vinkar hejdå när man skils åt, och delar ut pussar och kramar på kommando. Hon vet (oftast) var magen, näsan, munnen och örat är. Även bebisen har hon koll på. Hon drar upp min tröja och pussar och myser med magen. Så sött! Ätandet går väl i vanligt ordning lite si och så, men det tuffar i alla fall på. Det var längesedan hon fick barnmat, riktigt käk är det som gäller. Hon är inte superskillad på att äta med bestick men det tar sig. Huvudsaken hon får i sig någonting tänker vi. Och händerna funkar ju faktiskt också att lassa in med.

Lill-bebisen är nu nästan 24 hela veckor gammal därinne i magen. Den är nu ungefär lika lång som en linjal och väger runt ett halvt kilo. Det sparkas en hel del, så det märks verkligen att den blivit större. Veckorna rullar på snabbt, snart är det dags för nästa besök hos BM. Mår helt okej nu, bortsett från denna jäkla trötthet, som ju i och för sig säkert beror mycket på årstiden och allt MÖRKER! Imorse gick jag till och med till jobbet utan att få superont. Skönt! Sjukt hungrig är jag hela tiden. Alltså helt sanslöst hungrig. Men det får vara så, om jag någon gång ska passa på att käka tänker jag göra det nu. Kilona får jag brottas med till våren (viktväktarna, here I come!).

Så, en liten uppdatering blev det i alla fall. Nu ska vi göra te och fika och bänka oss framför Sons of Anarchy. Snart är det helg igen. Den blir lugn och skön tror jag. Hemmakväll fredag, på lördag flyttar Åsa och Mats, Tomas ska bära kartonger och jag ska passa Lilly över dagen, och på kvällen ska vi käka middag hos Erika och Mauro. Kul! Söndag är oplanerad, men lär innehålla en del lövkrattning.