Nej, jag har inte börjat packa än. Mentalt då, möjligen. När jag satt på bussen igår upp till sjukhuset så slog tanken mig att det skulle bli hemskt stökigt om det skulle ha dragit igång och jag inte fick åka hem nåt mer innan bebisen skulle komma. Man får ju lätt lite tvångstankar sådär. Hur som helst så är ju Tomas bra på alla sätt och vis, men att packa BB-väskan, det skulle han inte fixa. I ett paralelluniversum vore det i och för sig kul att testa, för det vore nog en rolig att se vad den skulle innehålla, men här i verkligheten blir det nog bäst om JAG tar hand om den saken. 

Det är ju lite märkligt det där med BB-väskan kan jag tycka. Det är liksom på samma gång hur mycket som helst, som hur lite som helst, som behövs när det är dags för förlossning. Det är superviktigt och samtidigt sjukt oviktigt vad man har med sig. Men, jag tycker ändå att man kan få tönta sig lite och planera noga vad man ska ha med sig. Av två anledningar. 1) Man har NOLL koll på förlossningen i övrigt och då vill man gärna ha ordning på det lilla man kan och 2) det är trots allt den finaste lilla resa man ska åka på, klart man ska tänka igenom packningen. Dessutom 3) man behöver inga anledningar när man är gravid, finns det något roligt att ägna sig åt så måste man få det. Och förresten 4) det är en bra förberedelse tycker jag, man ställer liksom om till snart-förlossnings-läge.

Förra gången hade jag med en alldeles ny mjukisdress till BB att ha när allt var klart. Köpte den alldeles innan BF vilket resulterade i att den passade två dagar efteråt, därefter var den för stor. Tänkte köpa en redan nu, så kanske den kan funka liite längre den här gången. För det var jättemysigt att ha en nya och fina mjukisar att åka hem i. Amningslinnen och stora sköna trosor måste man också ha. 

Necessären måste jag modifiera lite från förra gången. Lite härlig duschkräm och sånt ska jag ha, men däremot kan jag nog lämna sminket hemma.. Borde man ju ha fattat kan jag tycka såhär i efterhand, men nej, jag tänkte nog att jag skulle hinna (och vilja) sminka mig där på BB. Så var inte fallet. 

Överlag så är det ju väldigt svårt att veta vad man ska förvänta sig och vad man kommer att ha för behov när det är dags. Nu gick det så fort för oss sist, så allt vi tagit med för att fördriva tid och roa oss medans vi väntade var totalt i onödan. Tror jag skippar allt sånt nu. Tomas får väl springa och köpa en tidning om det skulle bli långtråkigt.

Till bebisen blir det inte så mycket. Några av Jackies första bodysar och små byxor, och så en pyjamas antar jag. Små mössor. En overall att åka hem i. Något mer behöver väl inte en alldeles nyfödd? Det är ju inte så att det skitar ner sig (i så fall skiter ner sig, kanske ska slänga med några ombyten..).

Jaja, några tankar om detta fick ni där. Tänker inte sätta fart förräns i alla fall mitten av januari. Imorgon och på torsdag är jag hemma med Jackie, ska bli jättemysigt! Sandra och Vincent kommer upp en sväng och käkar lunch med oss imorgon, dessutom ska jag till Ludmila på förmiddagen. På torsdag är det Jackies tur att gå till doktorn. Så vi fyller nog de här dagarna också! Hinner jag ska jag fixa segkaka eller köttbullar till julafton. Bara två veckor kvar! 

Skrev ju igår att jag haft så ont nu i några dagar. Inte i magen just utan mer.. ja, mellan benen helt enkelt. Molvärk. Blev lite sådär att jag kanske i alla fall skulle ringa barnmorskan och fråga vad de tyckte. Och hoppsan, de tyckte jag skulle åka direkt till förlossningen (!) för en koll. För utifall att jag börjat öppna mig antar jag. Så ja, jag var ju tvungen att göra det då. Blev inte orolig eller så, jag kände ju bebisen röra sig precis som vanligt. Men tog hur som helst bussen upp till sjukhuset, ringde och chockade Tomas på vägen upp, haha! Väl där kollade de urinprov och så fick jag ligga med CTG-mojen en bra stund för att registrera statusen på bebisen, och så gjorde de en koll på mig med. Men det var ingen fara på taket. Dörren var stängd än så länge, och det blir ingen bebis än på ett tag. Tur det. Men jag hann såklart tänka tanken på vägen upp, tänk OM det skulle vara igång! Vad sjukt omotiverad jag är att föda barn just nu. Man måste nog gå ganska länge och ha det riktigt jobbigt på slutet, annars är det kanske svårt att motivera sig.

Jaja, lite äventyrligt blev det idag alltså, även om det inte resulterade i något. Liite besviken att det inte var något alls som var tokigt, hade hoppats en aning på att kanske bli lite halvt sjukskriven. Men men, får kämpa på med min schletna kropp ett tag till, sedan går jag till Ludmila och hoppas på det bästa. 

Jag och Tompen ligger i varsitt soff-hörn, kollar på någon ny Tarantino-film och mumsar choklad och julmust. Eller, Tomas kollar på film, jag somnar ju ändå ifrån så det är ingen idé jag engagerar mig :) Idag brände vi ut på Birsta en sväng på förmiddagen, handlade lite nyttigheter; byggfläkt till garaget, sätesskydd till bilen mot blöta småfötter, bytte tangentbordet till TVn. Ja, ni hör ju, bara roliga grejer. Sedan blev det köttbullelunch på IKEA innan vi åkte hem. Vi konstaterade att livet blivit MYCKET behändigare sedan Jackie kan äta vanlig mat (och gör det också), så man slipper krångla med barnmat och trugande. På eftermiddagen var Åsa och Lilly här och röjde en stund, jättemysigt att surra massa och fika medans tjejerna lekte järnet.

Igår hade vi också en jätteskön dag. Jag, Jackie och Carro åkte ut till mamma och bakade havrekex och hängde, och framåt kvällen kom grabbarna ut och vi käkade middag. Jackie var på strulhumör och vägrade sova på hela dagen, varpå hon tvärdäckade i mitt knä framåt 4-5 tiden. Inte så himla bra, hon var i gasen hur länge som helst sedan.

Känner mig rätt sliten i övrigt nu. Tycker jag mått helt okej de senaste veckorna, men nu vete tusan vad som hänt. Det gör ONT på riktigt. Bebisen har ju såklart blivit tyngre och det märks, det tynger och ilar neråt och går stötar mot underlivet. Jäkla oskönt. Dessutom har det börjat ömma och värka de senaste dagarna, det känns som att någon har sparkat mig mellan benen med stålhätteskor. Så nu vaggas det värre än vanligt. Får väl se hur det går att jobba, inte så kul när man inte kan gå ordentligt. Den här veckan är jag i alla fall ledig med Jackie både onsdag och torsdag och det ska bli såå skönt. Vi har lite småplaner, ev drakborgen på onsdag med Sandra och Vincent, och på torsdag är det dags för 18-månaderskontroll och vaccinering för J. På fredag är det julfest på jobbet och det blir nog jättekul, även om jag är lite sur över att han tajmat in julfest och graviditet samtidigt ännu en gång :) 

Här går det undan. Och någon bloggning är det dåligt med, tyvärr. Men det är ju så den här tiden, kvällen börjar ju liksom direkt när man går hem från jobbet och det är SÅ lätt att bara komma hem och sjunka ner i soffan. Det finns liksom ingen tid eller energi till annat än det absolut viktigaste. Men, en liten uppdatering ska vi ha i alla fall.

- Magen växer som attan. Vi är i v 30 nu, snart 31. Känns helt otroligt hur fort det gått på slutet. Förra svängen minns jag att jag tyckte att när det väl blev v 30 så är det himla nära till förlossning. Det vet jag nu att det inte är, de här sista 10 veckorna kommer tids nog att släääpa sig fram och aldrig vilja ta slut. Men det gör inget! Inga större fel på mig heller, än så länge. Rätt otymplig är man ju vid det här laget, men det funkar. Lilla-syster gör sig påminnd mest hela tiden. Rejäla sparkar och vändningar, och på slutet även hicka så att hela magen hoppar. Vi var hos barnmorskan igår hela familjen och mätte och lyssnade på hjärtat, och allt såg så fint ut så. Bra värden på mig med. + 11 kg nu, och det tycker jag känns helt okej. Hjärtljuden låg på 138. Omfödersketräff har vi också hunnit med, i måndags. Men alltså, nog är det trevligt att gå tidigt från jobbet för att sitta på en säck och prata förlossningar, men inte vet jag om det gav så mycket. Tomas tyckte då inte det i alla fall :)

- Jackie, hon bara växer och växer hon med! På slutet har hon blivit så himla stor tycker vi. Utvecklingen har verkligen gjort ett jätteskutt. Mest skillnad tycker jag det är vad gäller mat och ätning. Hon har ju varit så himla kräsen, vägrat bli matad men haft lite svårt att hantera skeden själv samtidigt. Inte så lyckad kombo. Men nu äter hon det absolut mesta vi gör åt henne, och hon har blivit riktigt skillad på både sked och gaffel. Och på att dricka ur en vanlig mugg istället för pipmugg. Så sött! Hon har också börjat få riktig gröt istället för bebisgröten. Så himla lättsamt att vi kan sitta och äta samma mat alla tre samtidigt utan att måsta sitta och truga/mata/stöka med henne precis hela tiden. 

Hon har också börjat prata mer och mer. Eller prata, men hon försöker säga fler och fler ord då. På senaste tiden kan vi lägga till följande:

Tittut - Tittuuu

Boll - Bååhhh

Babar - Babaaaah

Dessutom tycker jag att hon blivit lite bättre på att svara om man frågar saker. Nej kan hon ju säga, men det säger hon ganska godtyckligt eller när hon spelar pajas. Ja säger hon inte, men däremot hummar hon liksom som svar om det är ja. Typ "Vill du ha mat?" "Mmmm". Praktiskt!

- På jobbfronten har Tomas steppat upp, och jag har steppat ner. Från och med den här veckan jobbar Tomas onsdag till fredag och jag är ledig onsdagar. Torsdag och fredag kommer Jackie vara hos antingen Matfors eller Skedvik. Känns jätteskönt att trappa ner lite. Och overkligt att man hade det så här gött jämt förrut. Idag till exempel klev vi upp vid 7.30, åt frukost och tog sedan pulkan och gick på affären. Hem, gjorde morotssoppa och saffranspannkaka, och sedan kom Sofie och magen på lunch. Supermysigt! Längtar till det bara är såna dagar! 

- I övrigt har det inte hänt så mycket. Det har blivit vinter och supermycket snö, och vi har fått inviga våra snöskyfflar några gånger om. Längst upp på önskelistan står nu en snöslunga, haha! Vi har pyntat och gjort lite adventsfint, och så har vi hämtat en julgran som just nu står och trycker utomhus i väntan på att få komma in i värmen. Nu blir det ju inget julfirande hemma hos oss, men såklart måste vi ju ha gran och hela kittet ändå.

Ja, det var det! Nu är det bäst man går och knoppar om man ska orka upp imorgon. Tomas tar med sig Jackie ut till Matfors innan jobbet, så vi lär hjälpas åt så att han kommer iväg i någon vettig tid. Lite störigt att han börjar så tidigt bara. 

Idag har såklart firat pappa T på fars dag. Började imorse med att Jackie bjuppade på sovmorgon till 8.45 Sedan hade vi paketöppning och söndagsfrukost i lugn och ro innan vi gjorde oss iordning och åkte iväg en sväng på Drakborgen. Jackie tyckte det var superkul att ränna runt där och åka rutschkana, en riktig hit. När vi kommit hem och hon somnat satte vi igång att laga mat till kvällen fars dagsmiddag. Mamma, pappa, Jan och Monica kom, och vi åt västerbottenpaj med rom, smetana och röd lök, och därefter Lörans fiskgryta. Gottigott. Nu är jag dock sjukt trött och har ont i huvudet. Aningens bittert, jag vill ju ha hela helgen att bara mysa på, inte ligga och oja mig över huvudvärk. Men men, resten av familjen har ända slaggat in, Jackie i sängen såklart, och Tomas i soffan. Bara jag och lillan i magen som är vakna tycks det som. Hela magen hoppar här, så det verkar i alla fall vara någon som är i gasen.

Imorgon är det jobb igen, såklart. Dock har jag bara tre (!) hela veckor kvar nu. Sedan blir det tre fyradagarsveckor där jag är ledig onsdagarna med Jackie. Därefter är det jul, och då jobbar jag bara två dagar på hela jul-nyår-trettondagshelgen. Sweet! Sedan är vi inne i januari, inskolningsvecka, och därefter blir det väl inte många knop då det är bara återstår två veckor innan det är dags att gå hem och på allvar vänta in lillpyret! Herreguuud!

Lill-pyret förresten, som inte har något namn än. Jag har massor av förslag, alla jättebra såklart, men vi kan ju inte komma överens! Nu börjar jag bli lite sådär att jag skulle vilja att vi bestämde något. Och jag veet, det är långt kvar, vi hinner blablabla. Men jag tycker att det är mysigt att veta redan innan vem det är därinne. Precis som vi visste med Jackie. Jag är inte typen som kallar min bebis för "Bebis" i tre månader för att sedan skicka in namn-papperen till Skatteverket i sista sekund, den saken är klar. 

Helg igen, och den här gången är det vecka 27. 65 % avklarat, 96 dagar kvar till BF. Och nu är det inte ens särskilt jobbigt! Men visst märks det att man närmar sig slutet och att bebisen är ganska tung därinne. Några "nya" preggo-symtom som dykt upp är halsbränna, ilningar och liksom tyngd neröver samt att jag måste kissa hela tiden. Börjar även bli lite bökigt att sova i och med att magen är börjar bli tung och putar ut rätt mycket. 

Känns som att det bara är kassa bilder härinne nu, men huvudsaken man ser magen eller hur? Och det gör man ju. En riktig kula nu!

Jackie har blivit 1 år och 5 månader, och jag tror verkligen hon är inne i någon konstig fas just nu. Har inte funderat på såna saker på väldigt länge nu, men just nu är hon verkligen inte roligt. Extremt gnällig och tjorvig hela tiden, så fort hon inte får precis som hon vill blir hon stortokig och gråter. Enda gången hon är helt nöjd är när vi verkligen leker och busar med henne. Lite stökigt för man vill ju gärna att hon kanske kan leka själv medans vi fixar med annat. Men nej, 100 % uppmärksamhet är det tydligen som gäller. Behovet av att stimuleras är helt plötsligt hur stor som helst, får hon träffa andra barn är det inga som helst problem. Känns nästan som att hon börjar ledsna på att bara vara hemma med oss. Men det kanske är bra på ett sätt, att vi alla är redo när det är dags för dagisinskolning. Hon är väldigt gullig i alla fall nu, babblar massor. Det mesta är såklart obegripligt, men ibland märker vi att hon försöker säga riktiga ord. Bok till exempel, är ko-ko. Eller bara ko. 

Nej, nu har Tomas kommit upp ur sängen. Frukostdags!

Imorse pallrade jag och magen oss iväg till barnmorskan för 25-veckorskontroll. Är alltså i v 25 +3 idag då, typ. Allt såg finfint ut! Mina värden kommer jag inte ihåg, och de säger mig inte så mycket heller, men de var tydligen väldigt bra då. SF-måttet var 25, och hjärtljuden 152. Över 150 betyder tjej, så jag tar det som en bekräftelse. 

Hon är stor nu, lillasyster. I helgen rörde sig magen så där ordentligt för första gången. Sådär så att man inte måste titta noga för att se sparkarna, de går liksom inte att missa från utsidan. Pang säger det genom tröjan. Mycket faschinerande och distraherande. 

Fick även moderskapsintyget idag som ska skickas in till Försäkringskassan och då kändes det väldigt verkligt att jag inte ska jobba så himla länge till. Har inte reflekterat så mycket över det än, jag har ju nyss kommit igång att jobba! Men ju större magen blir, och ju mer liv det är där inne, desto mer fattar jag att VI FÖR SJUTTON SKA FÅ EN UNGE TILL! Kan inte förstå att jag om bara tre månader sitter här igen med en liten liten parvel. Längtar faktiskt lite nu.

Det här med jobb i alla fall. Det blev ju lite rörigt för oss när Jackies dagisstart sköts fram till januari. Tomas skulle ju vara hemma hela december med henne, men nu behöver han börja jobba några dagar i veckan från 3 december. Vi kommer nog att lösa det så att han jobbar tre dagar, och då är jag hemma en dag och så får hon vara hos farmor och farfar två. Blir nog bra det. Plus att vi får lite extraslantar när vi jobbar lite mer. Inte helt fel det heller.

Veckorna snurrar fort som tusan här, trots att den här årstiden är så sinnesjukt lång och seg. Imorgon går vi in i vecka 26, lillan är ca 35 cm lång och väger typ 600-700 kg. Stort! Graviditets-mässigt har jag en bra tid nu, det är inte alltför tungt och besvärligt och magen är inte totalt i vägen ännu. Dessutom inte så mycket ont i bäcken och ljumskar, har till och med promenerat till jobbet nu några dagar. Himla skönt. Är grymt hungrig hela tiden, bebis måste vara inne i en tillväxtperiod. Eller så är det bara jag som kommer att lägga på mig av allt extra jag stoppar i mig.. Hmm.. Nåja, då får det vara så. Pendlar mellan helt utsvulten och proppmätt. Men i det här tillståndet är det ett förhållandevis litet bekymmer, så det är ingen fara med mig :)

Tog en bild på magen också. Orkar inte föra över och fixa, så det får blir photo booth.

Rätt rund va? Sparkar och lever om som tusan gör det nu också. Helt underbart mysigt är det.

Vi gjorde om vårt vardagsrum förra helgen, tapetserade och hade oss. Mycket stolta! I veckan har det kommit upp både TV och nytt snurra-runt-ljud. Dock funkar ingenting än. Det är tydligen en hel vetenskap att koppla ihop det, så ingenjören här hemma måste få lite tid på sig. Hoppas att det funkar i slutet av helgen i alla fall. Igår fattade vi i alla fal ett hastigt och lustigt beslut om att slakta vår TV-bänk så att den ska passa in med nya grejerna. Tomas var inne på att köpa en ny, men vi blev snåla. Kapade istället av benen på den gamla och tog bort baksidan så att nya prylarna får ordentligt med luft (tydligen ett krav). Helt okej blev det. Och billigt. 

Förrutom att få ihop det med all elektonik ska vi också upp med lite tavlor på väggarna. Det tänkte jag börja med NU.