Jag måste säga att det faktiskt går över förväntan. Stor omställning såklart, men inte på det känslomässiga planet som det var när Jackie föddes. Nu är det det praktiska som är lite knepigt. Hur man får ihop livet med två, hur man får sova, hur man hanterar eventuell avundsjuka från Jackie och så vidare. 

Pella, 11 dagar idag, är hittills en rätt lugn tjej. Hon gör inte så mycket, annat än äter och sover. Hyffsad dygnsrytm tycker jag hon har, sover mer på nätterna än på dagarna vilket är uppskattat. Oftast lägger vi henne för natten runt 21-22 beroende på när hon äter sista gången, sedan vaknar hon två gånger för att käka. Hon sover i sin vagga förutom efter sista ätningen, då får hon ligga kvar bredvid mig. Är precis som med Jackie nojig över det här med sömnen. Vill att hon ska sova i sin egen säng redan från början så det inte blir några konstigheter längre fram. Dessutom kan jag inte sova ordentligt själv med henne bredvid. 

Hon är annorlunda än Jackie i det att hon är mycket mer vaken. När Jackie var några veckor tycker jag mest hon sov hela tiden. Det höll i sig länge. Pella är redan vaken ganska mycket. Hon är dessutom mindre nöjd än vad Jackie var. När Jackie hade ätit och låg vaken en stund har jag för mig att hon kunde ligga själv och kika utan att knorra. Det gör inte Pella. Hon gnyr och har sig och verkar ofta lite små-besvärad. Inte så att hon har ont, det övergår inte i gråt, men det är liksom inte helt bra heller. Har märkt att det är väldigt noga att hon får rapa ordentligt efter hon ätit, så hon har kanske känsligare mage än Jackie. Dessutom bajsar hon inte så ofta, hon går liksom och spar sig och samlar ihop till en jättebajs som kommer en gång om dagen istället. Det är klart att det kanske kör lite i magen innan en sån. Vi testar lite olika här för att se vad som kan göra henne nöjd. Idag har hon fått prova babysittern för första gången. Egentligen är hon kanske lite liten, men korta stunder kan knappast skada. Bärsjalen tänkte jag också experimentera med i veckan. 

Det har hänt mycket på Jackie-fronten också de här dagarna. Lilla trotsperioden verkar (peppar, peppar) vara på väg mot sitt slut. Helt plötsligt är hon mycket gladare och spralligare än hon varit på länge. Det har varit några riktiga fighter här hemma, då hon blivit råförbannad på oss för att hon inte fått som hon velat. Vi har försökt att bara vara kalla och rida ut stormarna, men det har fasen inte varit lätt. Men, vi har verkligen märkt att det funkat! En dag blev hon fly jävla förbannad för att hon inte fick se på TV vid middagsdags. Hon låg på golvet och skrek hur länge som helst (flera minuter, men kändes som en evighet). Vi brydde oss inte om henne, utan sa bara typ "Det blir ingen TV, vi ska äta middag, kom när du är klar". Efter en stund övergick gallskriket till gråt och sedan till snyftande, då kom hon smygande och ville sitta i famnen och få lite tröst. Efter en stund var hon hur glad som helst och käkade middag och höll låda. Inte ett ord mer om TV. Efter den gången har varje utbrott varit mindre intensivt och gått över fortare. Vi tror och hoppas att vi är på rätt väg.

Relationen mellan systrarna då. Jackie tycker lillasyster är rätt festlig än så länge. Ingen avundsjuka, hon är kanske lite liten för det? Det kan vara någon gång när jag sitter och ammar som hon agerar ut lite, men hon har faktiskt lärt sig att jag inte kan komma/leka/plocka fram grejer då. Oftast kommer hon och tittar, sitter bredvid och myser, hämtar sångpåsen eller någon bok. Eller så bryr hon sig inte alls. Hon tittar gärna och skrattar åt Pella, men inga tjuvnyp, bara pussar och klappar. Man får såklart passa lite på henne och inte lämna dem ensamma, men för varje dag så släpper den oron mer och mer. Mycket skönt. 

På det stora hela känns det riktigt bra det här! Tomas har varit hemma hela veckan som varit, och kommer att vara hemma måndag och fredag den här veckan. Tisdag till torsdag går Jackie på dagis, så då tänkte vi att jag skulle klara mig själv. Är inte längre skräckslagen över detta, det kommer nog att gå bra. Några planer har vi inte direkt. Sofia och eventuellt Sandra och Vincent kommer förbi imorgon en sväng, men annars är veckan fri. En sväng på stan kanske vi kunde få till, har några smågrejer jag skulle behöva fixa. Hämta ut en gratisbody på Lindex, titta in på jobbet en sväng kanske. 

Nu är det dags för lite kvällsfika innan nattning. Pella ligger i vaggan och somnar förhoppningsvis snart, då försöker jag att snabbt komma i säng jag med så man får ihop några timmar innan första matningen. 

Har förresten nästan skrivit klart förlossningsberättelsen. Kommer snart.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu var det helt bedrövligt längesedan det kom någon uppdatering här, tråkigt kan jag tycka såhär i efterhand men så blev det.     Imorgon är det en stor dag för Pella, vår lilla bebis, som ska börja förskolan! Det känns himla kul och spännande ty...

Helt fantastiskt ute idag! Jag och Åsa rotade fram möbler och gjorde kaffepremiär i solen. Kommer sakna dagar som denna. Och just det, Pella gick 12 steg i helgen! I fredags 2, i lördags 12, i söndags inga tror jag. Så det var kanske lite nybörjar...

Så himla lurigt det här med barna, att veta när de är friska eller sjuka eller på väg att bli friska eller sjuka. Jackie kräktes i lördags, hade feber i söndags, var pigg som en mört måndag, gick på dagis tisdag (2,5 dygn sedan kräka, 1 feberfri dag ...

  Imorgon är det semmel-dagen, och eftersom vi ändå bara var hemma och hade ingenting att göra bakade vi semlor. Det gick riktigt bra faktiskt, och Jackie hade jättekul med sin deg som antagligen fick alldeles för mycket mjöl.             ...

Har varit himla nöjd här ett tag över att vi inte varit sjuka på jättelänge, faktiskt. Inte sedan fasansfullt magsjukehelvete i början av december. Så det var väl dags. Tjejerna var hos Jan och Monica fredag till lördag, vi var på bio-date med syrran...