På riktigt alltså. Glassbilen lyckas alltid åka förbi oss när Jackie nästan somnart, strax före 20 eller nåt. Och varje gång blir hon rädd och ledsen. Har varit så sedan i somras ungefär, lite stökigt. Vi har liksom aldrig lyckats tajma in så att vi kan gå ut och handla heller, vilket kanske vore bra. Måste leta upp en bra tid och plats för lite glassbils-terapi pronto.