Vi har haft lite strul med våra telefoner här ett tag, jag och Tomas. Igår började vi kolla runt lite för att hitta något nytt, och såg att Tele2 körde världens kampanj på ett grymt abonnemang plus att man kunde välja jättebra telefoner till. Sagt och gjort då. Slog till på nyaste fräschaste HTC One X, hur grym som helst! Drog ner på stan efter att Tomas kommit hem och hämtade ut den, kom hem och lät den ligga på laddning tills den lyste grönt. Sätter mig sedan för att flytta över sim-kortet och komma igång, det är ju så roligt med ny telefon! Men tro på fan om det gamla sim-kortet passar i den nya telefonen?! Icke! Så nu har jag en sprillans ny lur (fulladdad), och ett gammalt sim-kort som inte passar i, Telia lär inte vilja skicka ett nytt mindre kort eftersom jag sagt upp mitt abonnemang och flytten till Tele2, efter vilken jag kan börja använda det nya lilla kortet, tar åtminstone några veckor. Great. Fan vad sur man blir. 

Men jäkla fräsch telefon alltså.  

Kom på att jag måste skriva ner några rader angående Jackie och hennes sömn, eller sömn-issues kanske man skulle säga. Sjukt ointressant för alla andra, men sånt som jag vill ha kvar och komma ihåg. 

Jo, hon har ju sovit så sjukt bra får man väl ändå säga, ända från början. Alltså har vi inte behövt göra någon grej av nattningen, utan bara lagt henne och så har hon oftast somnat direkt. Vi har väntat med att lägga henne tills hon verkligen varit trött, gnuggat ögonen och så. Det har varit allt mellan 18.30 och ibland ända framåt 21.00, men oftast runt 7-snåret. Har hon varit pigg och flaxat runt har vi helt enkelt lyft upp henne och låtit henne vara med en stund till. 

Problemen började komma krypande här för några veckor sedan när hon fick hel-kläm på hur snabbt och lätt hon kunde ställa sig upp i sängen. Vi la ner henne och pang så stod hon upp, och när hon sedan insåg att hon inte skulle få komma upp så skrek hon för full hals. Alltså tog vi upp henne, och sedan var cirkusen igång. Tillslut kände jag att det var hon som hade all makt och vi ingen alls, hon behövde bara skrika ett tag så fick hon som hon ville sedan. Det spelade heller ingen roll att hon var supertrött, upp orkade hon ändå, men bara ännu grinigare och tjurigare blev hon. 

Vi fick nog efter en natt då hon varit vaken och hållit låda, och vägrat somna om. Googlade runt lite och läste på om den omtalade Anna Wahlgren-metoden vilken syftar på att barnet måste lära sig att vara trygg i sin egen säng och att somna själv typ. Man hjälper barnet att slappna av i sängen, men sedan är tanken att de ska somna själva, och man lyfter ALDRIG upp dem ur sängen. Hela grejen med buffning och ramsor och allt lät lite väl arbetsamt, så vi provade helt krasst med den gamla hederliga 5-minutersmetoden. La ner henne, höll ner henne och sa sov gott, gick ut ur rummet, och lät henne sedan stå/sitta/ligga och gorma i ca 5 minuter innan vi gick inte och gjorde likadant igen. Och igen. Och igen. Tillslut somnade hon. Och på bara några dagar har hon slutat skrika nästan helt, eventuellt tjuter hon lite i protest innan hon knölar ihop sig och somnar själv. Varken igår eller idag har jag behövs gå in till henne mer än en gång efter läggning, och det har funkat lika bra på dagarna som kvällarna. En liten stund efter att hon tystnat brukar jag gå in och rätta till henne, eftersom hon oftast somnar som ett litet knyte lite hur som helst i sängen. Då märker hon ingenting. 

Många kritiserar 5-minutersmetoden och menar på att det är grymt att låta barnen skrika sig till sömns, och visst, det låter ju inte så trevligt. I Jackies fall tror jag inte det var så jäkla farligt, eftersom hon så snabbt fattade grejen kändes det mer som lite trots och att hon hellre ville komma upp än att ligga i sängen. Plus att hon lärt sig att hon kunde bestämma över oss där. Och inte tror jag hon mår så dåligt att att skrika lite. Underbart skönt är det när man känner att man återtagit kontrollen över situationen, det värsta som finns är ett små-troll som styr och ställer!

Efter allt firande (eller egentligen, alla förberedelser för firande) igår har vi bara varit hemma och tagit det lugnt idag, jag och Jackie. Passar rätt bra eftersom bönan fortfarande inte är riktigt kry. Betydligt bättre idag dock, feberfri och pigg har hon varit trots ingen ipren på hela dagen. Nu håller jag tummarna för att hon tänker sova hela natten, imorse vaknade hon 7, underbart!

Födelsedagen firades i alla fall med middag här hemma med hela familjen Nilsson/Forsberg. Mamma, pappa, farmor, farfar, Jan, Monica, Carro och Ante. Halvstökigt att fixa middag till så många, det måste jag erkänna. Men gott och trevligt blev det! Och presenter fick jag; pallkragar kompletta med plantering och trädgårdsmästarhjälp samt ursöta arbetsbyxor och linne från svärisarna, en grön fräsig gräsklippare (!) från mor och far, en slant från farmor och farfar och den svart-vit-randiga mattan jag suktat efter till arbetsrummet från Carro och Ante. Tomas hade köpt biljetter till Ljust och Fräscht när den går här i Sundsvall i november, såå roligt! 

Ikväll har Erika, Mauro och Milo varit här och hjälp oss med resterna. Stackarna fick ingen ny mat, men som Erika sa; den var ju ny för dem! Mysigt att ses var det i alla fall, det blir alldeles för sällan. Nu ska vi ta och fixa iordning upp i lill-rummet (även kallat tvåans rum, haha!) så att folk kan ligga över om de vill. Enklare då att ta en helkväll med vin och godsaker efter man nattat kidsen, än om man måste släpa hem sig i taxi framåt natten. Det får bli någon helg framöver. 

Nu ska jag ta och hänga lite tvätt, stöka undan i köket, borsta gaddarna och sedan blir det bingen för hela slanten. Tänkte ge mig ut på en långpromenad imorgon, och eventuellt jogga lite om andan faller på, så gäller att grunda med en god (nåja) natts sömn. 

Lill-hjärtat blir 10 månader idag, och är går mer och mer från stor bebis till liten tjej. Roligt och vemodigt tycker jag haha! Jag är så sjukt sentimental, saknar pyttebebistiden jättemycket trots att det egentligen är roligare nu. 

Hur som helst, Jackie 10 månader är en tjej som 

- sover bra, men börjar komma på att man kan styra och ställa genom att stå upp i sängen och gorma tills man blir upplyft. Mamman och pappan är helt lurade! Igår blev vi tokiga, googlade runt lite och kör nu en modifierad sova-hela-natten/15-min-metod. Funkar hittills bra.

- äter bra, förrutom just nu när hon är sjuk. Större bitar och mera äta själv. Märks att hon blivit stor, hon behöver betydligt mer mat nu. Tur att det är enkelt med mellis när man kan ge en macka och hon äter själv. 

- har blivit jätteduktig på att krypa, klättra, resa sig, gå längs möbler, gå med gå-stolen etc. Hon vill gärna vara med hela tiden, och hänger en gärna i knävecken. Dessutom når hon numera precis allt och är hur tjurig som helst. 

- pratar massor. Babblar för sig själv och med sina leksaker, säger mama-mama-mama och bapa-bapa-bapa.

- gör pruttljud med munnen och tycker det är sjukt kul. 

- vinkar när man säger hejdå, klappar händerna hela tiden. Pekar på saker som hon vill ha eller dit hon vill gå.

- räcker oss saker, typ snutten, leksaker, nappen, och vill sedan att vi ska ge dem tillbaka. Vi säger tack tack och har man tur säger hon ka-ka. 

- vägde vid 9,5 månad 8 100 gram och var 69,5 cm lång. En petit tjej!

Jackie och Svea busar med Barba.

Jackies första påsk blev inte vidare värst dokumenterad i bild, men något måste vi ju knåpa ihop. Tyvärr den förkylning som gått runt i familjen slutligen slagit sig ner i Jackie, som nu är helrisig. Snörvlar, hostar och är inte alls sig själv. Jobbigt.  

Helgen har, bortsett förkylningen, varit superskön. Åsa, Mats och Lilly var här på middag i torsdags vilket var sjukt trevligt. Fredag gjorde vi ingenting, men det var finväder och jag hann rensa en rabatt. Vi hade myskväll och jag somnade kl 21, mysigt värre. Igår, lördag, tog jag och Jackie en långpromenad och lolaliserade lite nya promenadställen här uppe på Haga, sedan drog vi iväg till Alex och Johanna och spanade in huset och fick en kopp kaffe. Och så drog vi vidare till Skedvik för att lägga om till sommardäck på bilen (och idag snöar det, ironi!) och få årets första grillmiddag. Gött. 

Jackie har fått påskägg såklart, och jag har påskpysslat lite (med betoning på lite). Är man förälder så lär man också anstränga sig tänker jag.

Klossar från oss.

En mjukis-häst från mormor och morfar.

Mitt pynt, ett fågelbo!

Av farmor och farfar fick Jackie världens sötaste ljusslinga till sitt rum, men det får bli bild när jag fått upp den. 

Imorgon kommer familjen Störtebecker på middag, och ordningssam och förutseende som jag är så håller jag på för fullt med maten redan ikväll. Jag fick satt och bläddrade i min favoritkokbok (Per Morbergs) och blev sugen på att prova en riktig klassiker. Jag fick feeling, skulle man kunna säga. Det är ju så kul med klassiker, tycker ni inte? Hur som helst, jag hade helst gjort Moules Mariniere (musslor i vin) men Tomas såg skeptiskt ut, så valet föll på Boeuf Bourguingnon. 

Nu är det alltså kött, vin, sidfläsk, svamp och morötter högt och lågt i hela köket, men mest i den bautagryta jag fått ärva av svärmor. Det ser ut som gryta och luktar som gryta, så på det hela taget känner jag mig positiv. Hoppas bara att gästerna gillart.

Annars har vi fått så fint här hemma. Gardinerna hänger uppe (inte uppfållade än, men ändock) och VÅR RANDIGA MATTA ligger och jäser på vardagsrumsgolvet. Den är så sjukt fin! Jag och Monica var på Mio igår en sväng och handlade både matta och den sinnessjukt snygga lampan som vi sett ut. Underbart! Lampan fick vi vänta på lite, men den som väntar på något gott, eller hur? Dessutom har mor och far smällt till på ett nytt köksbord i inflyttningspresent, som vi ska hämta hem på fredag. Sweet! Alla är så snälla så snälla. Älskarom!

Först jag, sedan Tomas och nu Jackie. Snuvig och hostig bebis var det här. Men glad ändå, lill-strumpan. Och sover som en stock! Både igårnatt och inatt har hon somnat runt 19, och sedan sovit i sin säng tills efter Tomas åkt. Utan att vakna en enda gång. Imorse klev jag upp vid 7.30, då sov hon fortfarande. Ovan som man är numera så är man såklart helmosig när man sovit så länge, haha! Men skönt var det. 

Idag ska vi fixa lite här hemma. Tomas har satt upp gardinstängerna i vardagsrummet och köket, så nu måste jag göra ett ryck och få till gardiner här nere. Helst innan helgen. Det tar sin lilla tid. Jag är glad att vi inte har så stort hus!

Efter lunch kommer Jan och Monica hit en sväng, och vi tänkte fara iväg på Birsta en liten tur. Blir nog bara en liten stund beroende på Jackies status, men det blir roligt ändå. 

Nu ska jag ta och lägga ut vårt köksbord på Blocket, hoppas på snabb försäljning. Sedan ska jag sy upp gardiner så det ryker om det.