Morotsplättar var smaskens till lunch! Och jag glömmer JÄMT att inte vrida kameran när jag filmar!

Hittade några riktigt mörka, suddiga bilder från i lördags när mamma, pappa, farmor och farfar var här och firade Tomas. 

Fammo o faffa.

Det har hänt supermycket med Jackie den senaste tiden, på alla möjliga sätt.

Hon har lärt sig

- att dricka själv ur pipmuggen

- gå med gåvagnen

- resa sig mot saker (och gör det HELA tiden = konstant passning)

- äta själv. Med kroppen alltså, inte med bestick. 

Som alltid när de små trollen lär sig nya saker och blir mer mobila, så blir det dubbelt så jobbigt men dubbelt så roligt att vara förälder. Jag måste ändå säga att det var väldigt praktiskt när hon satt och lekte och inte kom någonvart, men var nöjd och glad ändå. Man kunde vända ryggen till, och till och med lämna rummet ett ögonblick, utan risk för katastrofer. Igår höll hon på för fullt att resa sig mot en toapappersbal som stod på högkant. Jag la den ner så att hon skulle kunna öva sig. Blev bättre höjd och enklare tänkte jag. Vände ryggen till en nanosekund, och när jag sedan tittade igen hade hon klättrat upp och var krypandes i full fart på väg över balen. Fick precis tag i henne innan hon ramlade ner på andra sidan. Puh! Reser sig mot soffan gör hon också, och vänder sig sedan för att ta tag i soffbordet och alla grejer som står på det. Då och då släpper hon taget om soffan innan hon fått tag i bordet. Har man inte koll på henne är det lätt att hon dråsar i golvet. Med blöjbaken först som tur är. 

Jag mår annars lite bättre idag, fortfarande krasslig men ingen katastrof. Jackie har precis somnat en stund. I sin säng, halleluja! Sedan vi flyttade har hon mest sovit i vagnen vilket gjort det svårt att få henne att sova inne. Men nu verkar det funka bra igen, skönt. Idag ska vi bara fixa och dona här hemma. Åka en sväng på tippen tänkte vi. Städa lite. Det är ju torsdag, och torsdag betyder veckostädning! Lika bra att sätta fart medan trollet sover.