Nu är det inte långt bort förrän vi får höra ljudet av små barnfötter här hemma. Bokstavligt talat alltså. Jackie jobbar för fullt med att lära sig att gå. För några veckor sedan tog hon första steget; att bara hålla i oss i en hand istället för två när hon gick. Från början gick det sådär och hon gick runt oss i cirklar eftersom hon inte fixade att gå rakt. Nu vill hon bara gå och gå. Den som tar hennes hand och låter henne leda runt sig ångrar sig snabbt. Gå längs möbler gör hon såklart, från början behövde hon något att hålla fast sig i, men nu när det bara är för balansens skulle så duger väggar och vad som helst. Lite tråkigt för henne att vi har så öppen planlösning haha! Hon har även börjat stå själv utan att hålla i sig, och det blir längre och längre stunder för varje dag. Nu törs man låta henne stå utan att passa henne. Och så gången då. Vi började för typ en vecka sedan och försökte få henne att ta några steg mellan oss. Det gick sådär. Hon sträckte ut armarna och föll i våra famnar. Sedan klickade det och hon började ta några trevande steg innan hon tippade. Och idag har hon övat och övat, och kommit upp i runt 4 steg. Dessutom verkar hon, på gott och ont, ha fattat grejen, så nu släpper hon taget om sina hamnar och stapplar iväg rätt ut i luften. Söt är hon och vi är stolta över vår stora tjej. 

Idag har vi varit själva första dagen på två veckor. Dags att aktivera sig alltså! Vi tog en promenad ner på stan till Sandra med vår beige åkpåse som deras lillbebis ska få ta över (Jackie har fått en ny cerise = vårt bidrag till genusdebatten). Hem och käka lunch, och sedan tog vi bussen upp till Johanna och Meja och drack kaffe. På bussen, igen, ner på stan, igen, möta upp pappan och handla en kostym till Malin och Henriks bröllopsfest. Möta upp syrran, köpa sushi, hem, natta redan sovande barn, äta, kolla TV, blogga. Och så sova. God natt.