På lördag är det vecka 19, och jag känner mig så stor och tjock att jag inte vet var jag ska ta vägen. Alltså, det är ju inte så att jag inte vet att det kommer bli värre. Herreguuud!

Tomas fick i alla fall rota fram mitt stödband (?) sedan förra gången och komma ner på jobbet med. Måste försöka dra ihop bäckenet lite så att det inte gör så ont. Det känns faktiskt mycket bättre med än utan. Känner mig lite stressad över att vi ska till Stockholm nästa helg, vill verkligen inte gå runt och ha ont då. Nu är det ju inte mycket att göra åt. Vi får väl åka taxi.

Annars känns livet rätt fint nu. Har landat i jobbrutinen och känner mig inte som en total newbie längre. I helgen ska vi bara mysa på hemma, fixa ute och greja. Trallen på altanen blev typ helt klar ikväll, så vi ska städa på tomten och ställa iordning inför hösten. Flytta på utemöbler och grill och sånt. Klippa gräset har vi inte gjort på evigheter, så det måste vi göra innan grannarna bryter ihop på oss. Blir bra det.

Och just det, om en vecka vet vi vad familjen ska utökas med! Jag hoppas på ett sätt att det är en tjej, eftersom att jag inte kan tänka mig något jag hellre skulle ge Jackie en än syster. Å andra sidan är det ju festligt med en av varje. Ja, vi får se!

Har inte fått med Tomas på blogg-idén än, så ni får hålla tillgodo med mig.

Märkligt hur tillvaron tycks krympa när man börjat jobba igen. I alla fall den del av tillvaron som lämpar sig att blogga om. Vet inte hur folk lyckas hålla sina bloggar intressanta när de jobbar heltid och inte hinner göra intressanta saker. Vanligt folk alltså, inte typ Blondinbella. Själv är jag verkligen inne i ekorrhjulet igen. Morgnarna är roligare än tidigare, eftersom jag får sällskap av Tomas och Jackie. Men annars går ju hela dagen i ett kör, tills vid 17 när jag är hemma igen. Då har det blivit typ äta, diska, röja nånstans eller slänga i en tvättmaskin, därefter ska Jackie sova. Sedan sanerar vi nedervåningen på leksaker (ett måste, hon stökar till något så jävulskt), och så lägger jag mig i soffan. Blir oftast kvar där resten av kvällen. Som jag avrundar runt 22 kanske. 

Det här med graviditeten dessutom. Tycker jag har gått från 0 till 100 % gravid på typ tre veckor. Helt plötsligt känns magen gigantisk, det gör ont här och där och jag kommer på mig själv med att gå runt och pusta och stånka. Rätt jobbigt faktiskt. Dessutom vet jag ju att det här bara är början, jippi!

Nej nu blir det sängen. Har gått och blivit sjukt trött igen. Inte så att jag vill sova på dagarna direkt, men somnar som ett barn på kvällarna. Bara att lyssna på kroppen. Natti!

Heej, här går det undan! Senaste dagarna har jag tyckt mig känna små, små rörelser i magen. Kanske är det bebisen, kanske bara vanligt magtjofs, men ändå! Jag tänker att det är bebisen och så myser jag.

Inte har det blivit mycket bloggat i veckan som gått. Har varit så sjukt trött efter jobbet, och dessutom har jag ju inte så mycket att skriva om när jag inte är hemma. Tomas och Jackie har i alla fall haft en mysig första vecka. Började nog lite trevande tror jag, men mot slutet tog de ut svängarna riktigt bra. Sjukt kul tycker i alla fall jag att det är att se hur deras relation blivit annorlunda redan. Jag försöker få Tomas att gästblogga lite här under pappaledigheten, men det går minst sagt trögt. Vi får se hur det blir. Nu ska vi ha lördagsmyskväll med film och lite snacks.

Kom på att jag inte tagit några bilder på magen än. Lite sent påkommet kanske, men tänk på att den faktiskt knappt syntes för några veckor sedan. Nu har den som synes ploppat fram rejält.

Bilden blev inte sådär jättelyckad kanske, men det får duga.

Vad gäller Jackie och hennes konstigheter så har dagen gått mycket bättre än gårdagen. Nog för att hon sov kasst, vaknade både på natten och skrek tills hon fick välling, därefter tidig morgon kl 6. Men ingen gråt varken när jag gick eller när jag kom hem. Dessutom somnade hon gott precis som vanligt vid läggdags. Ätit hade hon väl gjort sådär. När jag kom hem satt hon dock och pulade pasta bolognese, så något blev det väl i alla fall. Skönt att det går åt rätt håll.

Ja men då var vi igång! Ny situation som innebär jobb för mig, pappaledighet för Tomas och byte från mamma till pappa för Jackie. Jag tror att jag hade den enklaste omställningen, haha! Rätt skönt att gå på jobbet och vara vuxen utan någon som konstant gastar "maaamaaa". Men jobbigt var det såklart imorse när jag sa hejdå och hon stortjöt och blev jätteledsen. Samma visa när jag kom hem. Jätteroligt att hon grinar både när jag går och när jag kommer hem. Dessutom kunde jag inte lägga henne, hon blev helt tokig när jag gick ut ur rummet. Jaja, vi hoppas det går till sig. 

Tomas gjorde riktigt bra ifrån sig idag får man säga :) Hade middagen klar när jag kom hem, finfint! Jättegod bolognese som även Jackie slevade i sig. Skönt att även hon får i sig en matbit ibland, hon är verligen sjukt tjurig just nu. 

Nej, lite seriöst soffhäng blir det nu med nya Mama. Så jäkla skönt. Har lite ont i bäckenet idag, och dessutom börjar det strama runt magen lite och göra ont i ligamenten. Och värre lär det bli :) 

Knappt en gång på 15 månader har jag behövt ställa alarmet innan jag somnat. Kan inte påstå att jag saknat det precis. Men, nu är vi här. Skor och väska är framrotade ur garderoben, naglarna är fixade och håret tvättat och volymat. Uppstigning 06.30 Jag är redo! Eller i alla fall så redo jag kan bli.

Dessutom är jag en supersentimental person som är allmänt bölig över att måsta vara ifrån min bebis hela dagarna. Lägg gravidhormoner till detta så får ni en jäkla härlig kombo. Herregud.