Heelt slut idag. Jackie är fortfarande dålig, var till vårdcentralen på förmiddagen och läkaren konstaterade infektion och rejäl förkylning. Antagligen därför hon kräktes i helgen också. Dagisbaciller får man förmoda. Äter dåligt, är allmänt gnällig och grinig och inte sådär superkul att vara hemma med ärligt talat. Idag sov hon som tur var tre timmar mitt på dagen, så då var hon hyffsat pigg ändå när hon vaknade, även om det snabbt övergick i grin och gnäll vid minsta motgång. Lill-stackarn. Nu har hon fått både alvedon och någon utvidgande, slemlösande hostmedicin som läkaren skrev ut, så förhoppningsvis sover hon länge och är bättre imorgon. 

Själv börjar jag känna mig less på riktigt. Graviditeten är så sjukt påtaglig nu. Tycker det blivit stor skillnad, kanske för att bebis fixerat sig? Nu känns det verkligen som att det sitter något i vägen, mellan benen fast lite längre upp. Svårt att röra sig, hela tiden ilningar och stötar, och dessutom har jag börjat få låsningar i ljumskarna. Särskilt på kvällarna, rätt var det är viker sig bara benen och det gör superont och liksom drar i ljumskarna. Sjukt obehagligt. Är alldeles strax i det läget att jag bara vill att det ska vara över, hur ont det än kommer göra. Men är väl antagligen bra, då är man i alla fall motiverad till det är dags. Längtar!